Den magnifika byggnaden är belägen på en bergssluttning och har en boyta på omkring 400 kvadratmeter. Ett grundläggande krav för enfamiljshuset var att det skulle anpassas för att möta olika behov i framtiden när barnen blir vuxna.
En annan viktig fråga och krav från ägarna under projektets gång var att byggnaden skulle vara energisnål,
Byggnaden är uppbyggd som en rektangulär enhet med bottenvåningen i mitten där det gemensamma vardagsrummet ligger. Den kompletteras av några lätt vridna volymer. Symmetriskt återfinns till vänster och höger utrymmen för gym och sport-aktiviteter inomhus.
Första våningen rymmer fyra separata men likadant strukturerade volymer med sovrum, badrum och garderob. Dessa fyra ”enskilda byggnader” med vertikal utbredning är förbundna med varandra genom en stor terrass som vetter mot dalgången. På andra våningen ligger de mindre privata vardagsrummen ovanpå varje enskild enhet. En konsekvent uppdelning ger förutsättningar för att skapa en lämplig lösning för sammanboende vuxna. Vilket får byggnaden att likna en liten by av separata ”kärnor” sammankopplade genom gemensamma utrymmen.
Byggnaden har den senaste installationstekniken såsom geotermisk energi, värmepumpar, utvändig isolering och lågemissionsglas, men designen präglas mer av den roll arkitekturen spelar snarare än teknikens, ett passivsystem som sparar energi.
Fasaderna består av lokal sten, och vid källaren finns ett band av cederträ, som kan vridas för att följa solens höjd på himlen. Projektet är också anpassat till tekniker för passivsystem för att hålla nere energi-förbrukningen och marken kring byggnaden fungerar värmeisolerande.
Glas, stål, betong, trä och sten är de huvudsakliga materialen som använts för denna byggnad. Det är ett ambitiöst projekt som de två arkitekterna till fullo förverkligat. Ett projekt som kan bli en viktig förebild när det gäller väl avvägd arkitektur med förmågan att kombinera samtida hållbarhetstänk i ett övertygande modernt projekt.
Text: Roberta Angelini
Översättning: Simon Matthis
