Mats Theselius metallfåtöljer har lyft honom till toppskiktet av formgivare. Men han har mycket mer än möbler på sin meritlista. Där finns bland annat golv, husgeråd, lampor, keramik, kläder, en motorcykel, arkitektur och innovationer. Men också egendesignade musikinstrument. Och det är ingen slump. Musiken har funnits som referens och inspirationskälla i hans liv sedan tidig ålder.
– Uttryckskraften i musiken kan inspirera mig i mitt arbete som formgivare, men den har också givit mig inspiration till att skapa egen musik.
Av: Anders Carlsson
När jag först når Mats Theselius på telefon för att boka en intervju står han vid metallsvarven.
Det är ett gammal dröm som äntligen har blivit av.
– När jag gick på Konstfack ville jag hänga med på de där svetskurserna som metallfacket hade. Men det var vattentäta skott mellan metall och inredning, som jag gick på. Så det blev aldrig av.
Många år hann gå och Mats Theselius formgav ett stort antal banbrytande arbeten i metall, inte minst genombrottet med älgskinnsfåtöljen ”Elkskin chair”, men han fick då ta hjälp av yrkeskunnigt folk.
Men när de yngsta döttrarna blev tillräckligt stora kom chansen att pröva på hantverket själv. En svets, metallsvarvar och verktyg för metallbearbetning köptes.
– Just nu håller jag på med laserskurna grejer och plåt, och att ta fram och förbereda saker för en utställning som jag ska ha här i Stockholm i höst tillsammans med min lillebror Jonas som är konstnär.
Vad som ska ställas ut vill han inte säga, men antyder att det kanske kan bli något med musikinstrument.
– Jag har faktiskt gjort misstaget flera gånger att berätta om någonting som sedan inte har blivit av.
Han berättar också att han nyligen har startat ett dotterbolag för egen produktion av mindre föremål.
– Jag har bland annat gjort några lampor, men har tvingats brottas med CE-märkningen. Det är omständigt och problemen verkar aldrig ta slut.
När vi sedan träffas på Kulturhusets kafé en regnig dag i Stockholm är Mats Theselius i stan för en musikupplevelse och resa tillbaka längs minnenas allé.
– Jag ska gå på konsert med postpunkbandet ”22 för många” som återförenas i samband med ett släpp av bandets musik på vinyl – som tidigare bara funnits på kassettband. Henrik Franzén la Fontaine, som började som sångare i punkbandet" Grisen skriker” grundade ”22 för många”. Min koppling till bandet är att jag och Henrik startade ett eget popband, ”Pärlfiskarna”, på 1980-talet.
Bandet var verksamt fram till 1993, men splittrades av familjeskäl. Men i höst kommer Pärlfiskarnas musik att åter spelas live. Det ska ske på kulturhuset Gummifabriken i Värnamo där Mats Theselius har formgivit flygeln.
– De ville göra en tribute till min morbror jazzmusikern Gösta Theselius, där trombonisten Nisse Landgren och pianisten Jan Lundgren skulle medverka. När jag fick höra det frågade jag om de inte skulle bygga på det med lite Mats Theselius-musik, och inte bara Göstas. Så blev det och nu ska Pärlfiskarnas låtar arras för storband. Själv ska jag medverka på piano.
Formgivande är inte bara utseende utan också funktion. Och när Mats Theselius skulle formge Gummifabrikens flygel kläckte han en idé som kunde bli ett lyft för alla som ska hantera instrumentet.
– Flyglar är stora och jättetunga. När de ska flyttas ställer man upp dem på en vagn, skruvar av benen och rullar i väg. Ett arbete som kräver att flera personer hjälps åt. Jag träffade ett företag i Värnamo som gör prototyper för robotar. De skulle göra ett stativ som gjorde att en man skulle kunna fälla upp flygen på högkant genom att pumpa och veva, och sedan rulla iväg instrumentet.
Värnamo kommun tyckte idé var behjärtansvärd men Mats Theselius fick beskedet att utvecklingskostnaderna skulle bli för höga.
– De höll med om att det är ett jättestort problem att flytta en flygel, men de vill ju bara ha ett instrument som var unikt för dem. Så där skar det sig kan man säga.
Delar av idén har dock satt spår i formgivningen av flygeln. Vid transporter av flyglar skyddas de ofta med filtar och spännband. Mats Theselius flygel är i stället inklädd i läder som ett skydd vid transporter.
Inslag från den musikaliska sfären, närmare bestämt trumset, kan också ses på Mats Theselius fåtöljer där benen har samma form som en golvpukas ben. Något som måste ha skett undermedvetet.
– Det tog mig 20 år att inse detta.
Ännu mer truminslag finns på fåtöljen Star med pärlemoinslag från ett trumset och beslag som liknar trummornas stämskruvar. Även fåtöljen Birdland, döpt efter en låt av jazzfusiongruppen Weather Report, är truminspirerad med infästningar av benen utformade som stämhusen på trummor.
Insikter kan också dra i gång skapandeprocessen. Det skedde när Mats Theselius formgav tofflorna ”Docksta Brogues”
– Det ringde en dag på dörren och när jag öppnade märkte jag hur besökaren först tittade på mig och sedan på mina fötter. Jag hade på mig ett par slitna Dockstatofflor som jag verkligen gillade.
– Jag har en kompis som har sagt något väldigt konventionellt om hur män bedöms. Det är tre grejer: skorna, klockan och bältet som man har att spela på.
Mats Theselius gick och grunnade på den här upplevelsen några år: Varför fanns inte tofflor formgivna som skor? Sedan kläcktes idén: Varför inte formge en toffel som ser ut som en sko? Resultatet blev en randsydd toffel i samma material som de vanliga Dockstamodellerna men med ett annat utseende. Förebilden var Church-skor som han gillar. Toffeln har snörning och är perforerad med lufthålen i samma mönster som på engelska boroguesskor.
Ett ställ för en morot och dippsås samt två skoborstar i form av en sko med borste är två andra exempel på Mats Theselius skapande.
Morotsstället, döpt till Excalibur, i funktionell stil var tänkt för jazzklubben Fasching och riktade sig till ”fattiga jazzdiggare”. Det skulle passa i tiden då det talades mycket om hälsosam mat och veganism.
– Jag såg det som ett sett att problematisera och ritualisera det där, säger Mats Theselius.
Två skoborstar, kallade Herr- och Frau Burstenshue, gjordes för Die Imaginäre Manufaktur, DIM, i Berlin, ett projekt för blinda och personer med synnedsättning som tillverkar nydesignade borstar.
– Jag fick i uppdrag att göra en borste och valde då att göra en skoborste. Min tanke var att göra den i form av en herrsko och en damsko, vilket skulle hjälpa de blinda att förstå att de tillverkade skoborstar. De blev också humoristiska och något obscena med sina borstar undertill.
Tidlöst är ett begrepp som ibland används för att beskriva hans formgivning.
– Om man ser på de grejer som jag håller på med är det faktiskt så att jag bara försöker att koka ner någonting så att det blir en bra grej. Det är som en sådan där låt som alla kan gå och sjunga och nynna på hur länge som helst.
– Men det är inte alla som försöker nå den typen av kvalitet. Andra gör ju till exempel musik eller vad det nu kan vara som är mer som en dagstidning. Det är en slags katalysator för det som bara är precis nu.
Man kan inte säga att det är sämre eller bättre, men det är en helt annan grej, säger Mats Theselius.
Faktaruta:
Mats Theselius egna fåtöljfavoriter:
– När det gäller själva utseendet tycker jag till exempel om fåtöljen som heter "Theselius Rex”, alltså inte tyrannosaurus rex. Den är låg och sträcker ut fint. Den är fin, för att den är så snygg.
– Jag kan också säga att ”Grace” är en favorit.
Den är en direkt fortsättning på formen för de skräddarsydda-fåtöljerna som jag gjorde en och en, till exempel för Vita huset. Det är inte parallella sidor längre. Lite öppnare framåt. Jag har minskat mängden stoppning på sidorna, vilket inte alls behövs. Det blir inte så stor och tung. Sen har jag höjt upp den och sitsen är inte så tjock.