Med sin senaste kollektion "Imperfect Mirror" har Elisa Cavani förvandlat överblivna marmorbitar till unika konstverk. Under en längre period har designern utforskat de kreativa möjligheter som marmorens varierande form, färg och ådring erbjuder. Resultatet är en kollektion av speglar som reflekterar skönhet genom användning av rå och oputsad marmor.
Kollektionen "Imperfect Mirror" har vuxit fram ur Elisa Cavanis långvariga undersökning av marmor som konstnärligt material. Hennes arbete tar avstamp i ett besök i ett stenbrott där hon mötte en stor mängd marmorrester, bitar som annars skulle ha krossats till byggnadssand.
Cavani såg potential i dessa avfallsskärvor, vars naturliga skönhet och historia ofta förblir ouppmärksammade. Genom noggrant arbete i sin ateljé i Bologna har hon omvandlat dessa fragment till en serie speglar, där varje verk är unikt och bär spår av jordens uråldriga rörelser och förvandlingar.
Kollektionen belyser människans förhållande till skönhet och identitet. I stället för att försköna eller dölja marmorns "imperfektioner", lyfter Cavani fram dem som en del av varje spegels unika karaktär. Speglarna är kombinerade med element av brännt järn och ekträ, och varje föremål har utformats för att betona självkännedom och acceptans.
Manoteca, som grundades av Cavani 2011, fungerar som ett centrum för hantverk och experiment. Varje projekt utgår från material med en egen historia, vilket ger nya sammanhang och betydelser. I samarbetet med skickliga hantverkare i Bologna, blir dessa material till funktionella skulpturer som bär med sig en stark estetisk och berättande kraft.
Kollektionen "Imperfect Mirror" är ett exempel på hur konst och hantverk kan förenas för att skapa föremål som inte bara är vackra att se på, utan också erbjuder en djupare reflektion över vad det innebär att vara människa.
”Man kan knappast se marmor i sitt naturliga tillstånd, som det verkligen är. Vi är vana vid släta ytor, perfekta former och avslutade med ett lager glänsande vax. Precis som en person som precis har vaknat och är helt rufsig, innan den "gör sig presentabel" kanske med ett lager smink, har den råa marmorbasen ett värde som är oberoende av dess form och dess polering. När jag observerade dessa marmorbitar som betraktades som avfall, tänkte jag på tystnaden, på miljontals år, på kontinenterna som kolliderar och bildar Alperna och alla berg som vi utvinner marmor ur. Samma marmor som höll på att bli sand bara för att den inte hade rätt form, den där marmorn som bildades av jordskorpans rörelser, som först var ett korallrev, har inkorporerat fossiler, har korsat geologiska epoker, som omsluter historien av världen inom sig själv.Det är så dessa föremål föddes, det ena skiljer sig från det andra, var och en perfekt och full av värde i sin uppenbara ofullkomlighet", förklarar Elisa Cavani.